Aalto-universitetets studentkår (AUS) tackar för sin del för möjligheten att utvärdera terminavgiftsförsöket för studerande som inte kommer från EU- och EES-länder och yttrar följande om punkterna 16-19 i enkäten till OKM:s uppföljningsgrupp:

16. Hurdana tjänster erbjuds till betalande studerande, skiljer de sig på något sätt från tjänsterna för icke-betalande studerande eller har det utvecklats nya tjänster för betalande (inkl. tjänster som erbjuds av studerande- och studentkårer)?

AUS:

Tjänsterna som studentkåren erbjuder betalande och icke-betalande studerande är samma, och det skulle inte för tillfället vara möjligt att göra skillnad eftersom studentkåren inte har någon lista över betalande studerande. De viktigaste medlemstjänsterna innehåller bl.a. rätten att ansöka till AUS:s studentbostäder och att använda SHVS:s tjänster, ett officiellt studentkort, veckorapport och annan information på tre språk, hyrbara klubb- och bastuutrymmen och en paketbil, studentintressebevakning, AUS:s stöd för över 200 föreningar och koordinering av studenttutorering.

17. Med hurdana åtgärder stöder man/ har man stött studerandenas integration i högskole- och studentsamfund?

AUS:

Integration är en av AUS:s internationella sektors viktigaste målsättningar. I vår verksamhet följs genomgripande trespråkighet för att internationella studerande ska ha möjligast likvärdiga möjligheter att delta i all verksamhet och beslutsfattande. Vi skolar även organisationer, föreningar och studenttutorer till en verksamhet som tar i beaktande internationella studerande och där man i stället för att arrangera skilda internationella evenemang sänker tröskeln för att delta i den normala fritidsverksamheten.

Att främja fritidsintegration räcker emellertid inte utan universitetet ska för sin del se till att integration är möjlig även i vardagen. Man borde inte planera undervisning, tjänster och mottagandet av nya studerande skilt för internationella studerande utan deras interaktion med de lokala studerandena borde främjas i all verksamhet från och med första dagen. Vi framhäver detta i intressebevakningsarbetet vid universitetet.

18. Med hurdana åtgärder stöder man studerandenas integrering i det finska samhället (t.ex. karriärplanering, kontakter till arbetslivet, undervisning i de inhemska språken)?

AUS:

Genom att satsa på just dessa punkter kunde Finland bli mer internationell och även få ekonomisk nytta av det mest effektivt. Även om det erbjuds en del stöd till allt detta, finns det ännu mycket att förbättra i detta.

Positiv utveckling är att internationella studerande från och med denna höst kan ansöka om för dem skräddarsytt praktikbidrag av Aalto. Dessutom erbjuder karriärservicen mycket till exempel CV-rådgivning för dem som kommer och söker det, men andra tjänster finns det mindre av. De internationella studerandena har mindre nätverk och tyst information om den finska arbetsmarknaden än de finska studerandena, och därför skulle de behöva mera personlig service och hjälp i arbetssökning. Ämnesföreningarna erbjuder studerande många företagsbesök och möjligheter att nätverka inom den egna branschen, men för tillfället mestadels på finska och således hamnar de internationella studerandena i en svagare ställning än andra.

Kursutbudet i finska är tämligen omfattande i Otnäs men det är utmanande att anpassa dem till andra studietidtabeller. I handelshögskolan är det överhuvudtaget möjligt att välja kurser i finska endast till en omfattning av 3-9 studiepoäng vilket är alldeles för lite för att uppnå rimliga språkkunskaper. Och vad gäller kurser i svenska så erbjuds det på vissa nivåer enbart kurser vars undervisningsspråk är finska. När det är helt frivilligt att studera de inhemska språken förstår en del av de utländska studerandena hur viktigt det är först när det är för sent att uppnå goda språkkunskaper, och man har inte reserverat tillräckligt utrymme för språkstudier i studieprogrammen.

Aalto har varit med i Helsinki Education and Research Area –samarbetsorganet som har främjat de internationella studerandenas integration, sysselsättning och förbättring i bostadssituationen i huvudstadsregionen. Aalto håller på att dra sig ut ur samarbete i slutet av år 2013.

19.   Utvärdera fritt den totala effekten av terminsavgifter i din högskolas verksamhet.

AUS:

Effekten av terminsavgifter är tämligen liten i hela Aaltos verksamhet eftersom avgifterna har tagits i bruk bara i en liten del av programmen. Även det stora antalet stipendier försäkrar att avgifter i verkligheten debiteras bara av några få studerande. Således har avgifterna inte avsevärt påverkat antalet internationella studerande i Aalto.

I de programmen där man emellertid tar avgifter har en oroväckande stor del av studerandena låtit bli att ta emot studieplatsen. Bortfallsprocent i de olika stipendiekategoriena är högre ju större del av avgiften studeranden själv ska betala. Detta antyder att avgifterna har en avvisande effekt på en del studerande och därför hotar avgifterna att försvåra att uppnå internationaliseringsmålsättningarna.

Eftersom avgifterna berör bara en liten grupp är även inkomsterna från dem tämligen små, och förblir därför mindre än de kostnader som orsakas av avgifternas administrering och stipendier.

Diskussionen som förs om avgifterna samt deras planering och utvärdering tar i relation till deras konkreta effekter avsevärt mycket arbetstid av många personer både i universitetets och i studentkårens förvaltning.

Den evidens som man hittills har fått antyder inte att avgifterna skulle ha medfört förbättringar i kvalitén på studierna. En del nya resurser har kanaliserats till de avgiftsbelagda programmen men utan terminsavgiftsförsöket skulle man ha kunnat använda dem för att förbättra undervisningskvalitén i alla programmen. Det som är positivt är att alla studerande som studerar i de avgiftsbelagda programmen får sjukförsäkring och en extra språkkurs. Det som dock skulle vara ännu bättre är att alla studerande skulle få likvärdiga förbättringar i sina omständigheter och att de som studerar i de avgiftsbelagda programmen inte skulle bli en privilegierad grupp jämfört med de andra studerandena.

De tilläggspengar som har öronmärkts för att höja kvalitén i de avgiftsbelagda programmen har delvis använts på att annat sätt än vad det var meningen, till exempel till marknadsföring. Det finns en risk att avgiftens avvisande effekt på en del studerande i kombination med internationaliseringsmålsättningarna skapar tryck på att rikta sådana medel till marknadsföring som annars skulle kunna användas på ett mer rationellt sätt för att höja studiekvalitén för alla studerande.

Det att studerandena hör till olika stipendiekategorinivåer skapar en ny gräns bland dem som gör dem olikvärdiga och å andra sidan framhäver de internationella studerandenas olikhet jämfört med andra studerandena. Därför underlättar det åtminstone inte interaktion mellan olika grupper eller förbättrar förutsättningarna för finländarnas heminternationalisering.

Terminsavgiften höjer även orimligt mycket studerandes press att klara av studierna inom den givna tidtabellen, speciellt i de fall då en obligatorisk kurs ordnas bara en gång under hela året. Om studeranden misslyckas kan han/hon bli tvungen att betala följande års terminsavgift, vilket lätt skrotar studerandens ekonomi. Mediankonsumtionen för Aaltos internationella studerande i Finland är 600 euro i månaden, så en extra terminsavgift mer än fördubblar studerandens årliga levnadskostnader.

Avgiftsförsöket har ytterligare medfört tankesätt till universitetets verksamhetsplanering vilka inte tidigare har varit allmänna i den akademiska världen i Finland. Affärslivets perspektiv har blivit mer allmänna i planeringen av den akademiska utbildningen, speciellt på den internationella sidan. Tankesättet där avgifter används som verktyg för att forma universitetets brand har blivit vanligare. Man vill tänka på studerandena som kunder snarare än som jämlika medlemmar i universitetssamfundet. AUS är bekymrad över denna utveckling eftersom vi vill att studerandena är jämlika medlemmar i det akademiska samfundet, inte betalande kunder vars önskemål och behov utvärderas utgående från ekonomisk vinst och kostnader.

Godkänd av AUS:s styrelse

I Esbo 28.11.2012