Ställningstagande
Aalto universitetets studentkår
11.11.2013
Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp vill öka antalet internationella studerande i Finland till 60 000. Som den viktigaste åtgärden föreslår arbetsgruppen terminsavgifter för studerande från länder utanför EU/ETA-området. Också Aalto-universitetets studentkår vill ha fler internationella studerande. ”Vid ett internationellt universitet skapas nätverk, idéer förädlas i mångkulturella arbetsgrupper och Finlands framtida framgång byggs upp”, säger Piia Kuosmanen, ordförande för AUS styrelse. ”Men terminsavgifter uppfyller inte den målsättningen. Redan studenternas egen konsumtion täcker den internationella utbildningens direkta kostnader för samhället, och dessutom är de en mycket lönsam investering”.
Enligt internationella studentbarometern är den avgiftsfria utbildningen vid sidan av forskningens och utbildningens kvalitet den viktigaste orsaken att komma till Finland. Finlands konkurrensfördel är ryktet som ett pålitligt, jämlikt studieland. När terminsavgifter testades i Finland tog bara 6 % av de avgiftsskyldiga utländska studerandena emot den studieplats de erbjöds vid Aalto-universitetet. Inte ens alla som fått ett heltäckande stipendium till och med för levnadskostnader kom till Finland. I Sverige och Danmark har terminsavgifterna lett till att antalet studenter från länder utanför EU och ETA har rasat, och inte återhämtat sig trots en massiv ökning av stipendiefonderna. Överlag är inga intäkter att vänta bland annat på grund av kostnaderna som stipendier och förvaltning orsakar. Kostnaderna för Aaltos terminsavgiftsexperiment var nästan dubbelt så stora som intäkterna.
I diskussionen om utbildningsexport gäller det att beakta nyttan som utländska studerande för med sig för Finlands nationalekonomi. En utländsk studerande finansierar sin vistelse med besparingar och stipendier och använder finländska tjänster under sin studietid. Enligt en utredning från studentorganisationernas visionsgrupp för utbildningsexport bidrar de 20 000 utländska studerande som studerar i Finland i dag genom sin konsumtion till vår nationalekonomi med cirka 170 miljoner euro årligen. Hälften av de utländska studerandena hittar jobb i Finland inom ett år efter sin examen, och för med sig nytt kunnande samtidigt som de förbättrar vår negativa försörjningskvot och deras skatter jämnar ut utbildningskostnaderna för dem som lämnat Finland. Enligt en enkätundersökning som AUS låtit göra önskar två av tre utlänningar att de skulle få jobb här medan bara 16 procent planerar att lämna Finland efter studierna. Även om studerandena skulle lämna Finland efter sin examen kan deras utbildning inte ses som en dålig investering. ”Till exempel Afrikanska unionens nuvarande ledare, den etiopiska premiärministern Hailemariam Desalegn, har varit en teknolog student i Tammerfors”, konstaterar Kuosmanen. ”De personliga kontakterna och banden de som studerat här har till vårt nordliga land är fantastiska möjligheter för Finland och den finländska exportindustrin”.
AUS vill liksom Lipponens arbetsgrupp göra den finländska utbildningen till en internationell utbildningsframgång. Vi vill att finländsk utbildning exporteras ut i världen till exempel som konsulttjänster, nätundervisning öppen för alla och utbildning som universitetens utbildningsföretag ordnar utomlands.
Piia Kuosmanen, AUS styrelseordförande
Janne Koskenniemi, generalsekreterare
Tilläggsinformation:
AUS sakkunniga för internationella ärenden Milla Ovaska tfn. 050 520 9446
