Regeringen föreslår förändringar i universitetslagen gällande universitetsfusionen i Tammerfors, undervisningssamarbetet och överflyttningen av utbildningar mellan universitet. AUS motsätter sig inte fusionen mellan universiteten i Tammerfors, utan understöder i det här fallet universitetens autonoma rätt att besluta om sin verksamhet. AUS kritiserar dock att ändringar som gäller alla universitet tas in i lagen med den här fusionen som förevändning. Till exempel en försökslag eller en utvärdering av erfarenheterna från det nuvarande undervisningssamarbetet och senare ändringar skulle vara hållbarare och tillförlitligare sätt att utveckla universiteten än att direkt göra lagändringar. Denna ändring utgår från det lokala försökets och lokalpolitikens behov, inte från det akademiska samfundets egna värdediskussioner om i vilken riktning undervisningen ska utvecklas.
I den föreslagna formen kan undervisningssamarbetet mellan universitet och yrkeshögskolor leda till en obehärskad situation. Högskolorna har lyckats och skulle kunna lyckas fördjupa samarbetet redan med nuvarande system, särskilt då de har det gemensamma datalagret över studieprestationer VIRTA till sitt förfogande. AUS motsätter sig inte helt och hållet lagändringen, men konsekvensbedömningen är klart bristfällig när det gäller studentens ställning och rättsskydd. Motiveringen till förslaget bör närmare gå in på studentens rätt att känna till innehållet i de studier till vilka hen förväntas förbinda sig på ett ständigt striktare sätt.
Detaljerat yttrande enligt blanketten
Tampere3
Understöder ni förslaget om att fusionera Tammerfors universitet och Tammerfors tekniska universitet
samt bilda högskolehelheten Tampere3?
Ja
Understöder ni sättet för genomförandet av förslaget (lagen om införande av en lag om ändring av universitetslagen)?
Nej
Vilka ändringsförslag har ni i fråga om bestämmelserna i och motiveringen till lagen om införande av en lag om ändring av universitetslagen?
Enligt förslaget ska de fusionerade universitetens styrelser välja styrelsen för det nya universitetet. Enligt gällande universitetslag är det emellertid entydigt det kollegiala förvaltningsorganet som ska välja och utnämna styrelsen. Trots att de styrelser som ska fusioneras är utnämnda av kollegiala förvaltningsorgan skapas en onödig tilläggsnivå vid utnämningen av det nya universitetets styrelse. De kollegiala förvaltningsorganen vid de universitet som fusioneras (dvs. konsistoriet och kollegiet) bör direkt välja det nya universitetets styrelse med beaktande av de villkor som gäller utnämningskommittén.
Om de nuvarande styrelserna utnämner den nya styrelsen har inte universitetssamfundet tillräcklig representation för att autonomt och fritt kunna bestämma om sammansättningen av sin egen styrelse, eftersom andelen externa medlemmar är oskäligt stor.
Undervisningssamarbete
Understöder ni förslaget angående möjligheter till ökat undervisningssamarbete?
Ja
Vilka fördelar och nackdelar skulle bestämmelsen medföra?
AUS förhåller sig avvaktande till den ändring som gäller undervisningssamarbetet. Ett smidigare samarbete och särskilt utvecklingen av arbetsfördelningen mellan universiteten och yrkeshögskolesamarbetet är viktiga frågor. Emellertid är förslaget i nuläget mycket öppet. ”Huvuddelen” av examen är ett mycket svävande begrepp med tanke på hur varierande studierna kan se ut. Olika val av ämneskombinationer kan leda till att individens examen till mycket stora delar blir en examen vid någon annan högskola än den som antagit personen för utbildning. En personlig begränsning gällande den huvudsakliga läroanstalten för en examen kunde däremot leda till en situation där studentens valmöjligheter begränsas om hen tidigare deltagit i externa kurser. Ju mera splittrat ansvaret för ordnandet av undervisningen är, desto mer utmanande är den gemensamma planeringen.
I motiveringen nämns också att universitetet ska iaktta ett förfarande enligt god förvaltningssed när det anskaffar utbildning och till exempel se till att ett byte av studieplats inte orsakar oskäliga olägenheter. ”Oskäliga olägenheter” är en ytterst subjektiv upplevelse och en mycket inexakt definition. Motiveringen påpekar också att universiteten ska upprätta sina examensstadgar och undervisningsplaner så att studenten har en reell möjlighet att i tid få en klar bild av strukturen och sättet att avlägga studierna. Trots att ett normalt beslutsfattande enligt god förvaltningssed också i nuläget iakttas är till exempel Aalto-universitetets undervisningsplan emellertid i kraft i endast ett år och ändringar görs mitt under giltighetsperioden. Även om det här för tillfället uppfyller kraven på god förvaltning leder det redan nu till många förändringar under studentens studietid. Dessa förändringar skulle kunna vara betydligt större och oförutsägbarare under ett mera omfattande undervisningssamarbete än inom ett enda universitet. För tillfället finns det inga tillräckligt etablerade regler som slår fast hur starka garantierna är för att studenten ska få studera på det sätt hen förbundit sig till vid valet och mottagandet av studieplats.
Det är mycket besvärligt att följa upp kvaliteten på undervisningssamarbetet eftersom den viktigaste kanalen för studenternas respons är kursresponsen där behandlingen begränsas av datasekretessen. Utvecklingen av undervisningsplanerna kräver information också om kvaliteten på de examensdelar som den andra organisationen ordnar, vilket innebär att problemen i anslutning till insamlingen och behandlingen av respons måste lösas på ett hållbart sätt innan samarbetet inleds. Om kurserna och därmed också undervisningsplanerna är gemensamma för studerande vid olika läroanstalter ska dessa också vara representerade i utvecklingen av undervisningsplanerna vilket kan bli en utmaning över läroanstaltsgränserna.
Redan mellan universiteten har det av tradition varit utmanande att nå samförstånd om undervisningens akademiska kvalitet, vilket fortsättningsvis tar sig uttryck i svårigheter som gäller tillgodoräknande och flyttning mellan läroanstalter. Man får inte underskatta omfattningen av de innehållsliga skillnaderna, men inte heller överbetona dem i lagstiftningen. Vid universiteten grundar sig undervisningen fortsättningsvis till stor del på doktorernas insatser och av undervisningen krävs ett samband med aktuell forskning. Lärarnas utbildningsnivå är en del av universitetsexamens kvalitet och ska inte sjunka i och med undervisningssamarbetet. Faran med ett fördjupat undervisningssamarbete är att det innehåll i en universitetsexamen som är inriktat på vetenskapligt tänkande försvagas och att yrkeshögskolornas särdrag som grundar sig på deras egen uppgift förändras i en allmännare, mer akademisk riktning.
Vilka ändringsförslag har ni i fråga om utkastet till bestämmelse om undervisningssamarbete och motiveringen till den?
I motiveringen bör tilläggas att studenten i regel när examensprogrammet inleds ska känna till var och av vem studierna ordnas.
Överflyttning av utbildning
Understöder ni förslaget om överflyttning av utbildning?
ja
Vilka fördelar och nackdelar skulle bestämmelsen medföra?
För tillfället är studenternas ställning mycket osäker i situationer som gäller överflyttning av utbildning. Även om tre år inte nödvändigtvis är en övergångstid som motsvarar den reella studietiden är omnämnandet en förbättring jämfört med nuläget. Användning av termen ”överflyttning av utbildning” kan dock kritiseras eftersom det i ljuset av de nuvarande exemplen är fråga om nedläggning av utbildningen på en viss ort och inte om en fullskalig överflyttning av resurser och studieplatser. När en utbildning upphör ska studenten också i fortsättningen garanteras rätten av slutföra sin examen vid den högskola där hen antagits.
Yrkeshögskolornas förvaltningsspråk
Understöder ni förslaget om yrkeshögskolornas förvaltningsspråk?
ja
Vilka fördelar och nackdelar skulle bestämmelsen medföra?
Det finns skäl att förenhetliga bestämmelserna som gäller förvaltningsspråket vid de olika högskolorna.
